Retur till Annas diktsamling


Stugemöte (rimkåseri)


En gammal veteran jag är sen anno 1907,
I minnets gamla gömslen letar jag just nu
mycke mycke som jag minns jag ej uppräkna kan
blott några versar skriver jag om tiderna som svann.


I två och femti år har jag hört blåa bandet till
Och tiderna de växlat har de ligga aldrig still
Här jag känt mig hemma under alla år
Kanske inte gjort så mycke men det lilla man förmår.


Vår lokal nu nyrenoverad invigdes 1909,
göteborgarna de kom redan kl.10
en festlig dag, många tal
Vi var så glada vi fått ett eget hem
ett steg framåt vi hunnit hoppades på framgång sen


Förut fick vi hysa in oss på olika lokaler o små krypin
men vi var ändå riktigt glada i vårt sinn
Visst var vi flera medlemmar och ungdomar likaså
1910 var den högsta siffran som vi kunnat nå


Om somrarna var det på söndagar utflykter till skog och mark
kaffeateraljerna körde Johansson på Liljedal till en vacker park
Blåsorkestern spelade så det hördes vida omkring
folk kom och lyssnade och slöt omkring oss i en ring


En tid hade vi sommarmöte i Saläng en bit ovanför den gamla laa
där drack vi kaffe, sprang änkeleken och var glaa
Det var inte då som nu - knappast sett en bil
på apostlahästarna vi gick kanske drygt en mil


Till distriktsmöte ut på landet det bar iväg
dessa små föreningar har upphört – varför? Ja säg.
Förmodligen har föreningar bildats på annat håll
och då spelar det inte så stor roll
En sammanslagning av distrikten har på senaste tiden skett
nu resa vi åt Ulricehamnshållet och är med dessa föreningar ett


Flera tågresor gjorde vi och besåg mångahanda nya ställen
men ingenting hindra oss att vi kom hem till kvällen
Vi reste till Trollhättan, Mösseberg, Jönköping, Kinekulle, Ulricehamn och Skara
men det gällde ju också att på pengarna spara


Busstrafiken kom igång tror jag 1922 eller 23
sedan blev det många utflykter, en gång till Lo och Långared
Vid den vackra sjön Anten slog vi oss ner
SBU hade förlagt ett sommarmöte där och sen blev det resor fler och fler

Vi hade syförening då som nu även Hoppets Här
fru Malmborg ledde båda dessa, nu glömd hon är
Hoppets har brist på ledare