Retur till Annas diktsamling


Kärlek


Hur arm är den som aldrig älskat ömt
ej kärlek givit, ej om kärlek drömt.
Vad skimmer lyckan på dens väg än spred
det blir en ändlös natt, en öde hed.
Men skjuter kärlek i det hjärtat upp
då blomstrar heden, då går solen upp.
Finns då i själen någon ädel sten
den strålar klarast då så skär och ren.